Category Archives: Föreningen

Tre nya hetsåtal

Denna artikel publicerades tidigare i novembernumret av Samhällsmagasinet Avsnitt (2016/3).

Föreningen Juridikfronten har under år 2016 fått tillskott med flera nya medlemmar. De nya medlemmarna har varit drivna och deras nitiskhet (tillsammans med gamla medlemmars mentorskap) har gett resultat i form av tre nya åtal för hets mot folkgrupp.

”Horor och negrer överallt”

Under sommaren 2016 spred en man, som då var ledare för en lokalavdelning av organisationen Soldiers of Odin, vissa videor via Youtube. På videorna spelar mannen olika egenkomponerade låtar, som han nog avsett skulle locka till skratt. I låten ”Horor och negrer” sjunger han bland annat om att döda muslimer och ”Mörda dem i tusenfalt – horor och negrer överallt”. Han sjunger även att han är nationalsocialist. I låten ”Vårat ariska kalas” sjunger han bl.a. om att gasa judar i fabrik.

Den 11 november 2016 väcktes åtal mot mannen vid Skaraborgs tingsrätt för två fall av hets mot folkgrupp. Kammaråklagaren menar att mannen ”uttryckt missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, etniskt ursprung och/eller trosbekännelse”. En talesman för Demokrati- och hatbrottsgruppen i Polisregion Väst har tackat Juridikfronten för ett bra arbete.

Midgård Magazine

Midgård Magazine är en webbtidning som drivs av vit makt-företaget Ringhorne AB, som tidigare hette Midgård Records AB. I webbtidningen publiceras bl.a. intervjuer med företrädare för olika vit makt-band. Juridikfronten anmälde olika artiklar i april månad, och argumenterade utförligt för att webbplatsen skulle anses omfattad av yttrandefrihets-
grundlagen och dess bestämmelser om ensamansvar.

Justitiekanslern (JK) Anna Skarhed övertygades av argumenten i anmälan och inledde förundersökning om flera fall av hets mot folkgrupp.

Den 17 oktober åtalade JK två män för hets mot folkgrupp i fyra fall. Den ene mannen var ende styrelseledamot i Ringhorne AB fram till den 26 april 2016, och den andre har varit ende styrelseledamot sedan dess. Eftersom männen inte tillsatt någon ansvarig utgivare för webbplatsen bär de ansvaret för eventuella yttrandefrihetsbrott, anger JK i sin stämningsansökan.

De åtalade artiklarna innehåller bl.a. uttalanden om att mexikaner, slaver och andra grupper är ”undermänniskor” och om att att asiater är ”gula avskum”, samt nazistiska slagord.

Midgårds webbplats

Midgård är en webbutik som säljer vit makt-musik och andra attiraljer som hör vit makt-rörelsen till. Webbplatsen drivs av nyssnämnda Ringhorne AB. Den tidigare ansvarige för sajten (en av de män som åtalats för hets mot folkgrupp i Midgård Magazine) dömdes år 2015 för tillhandahållande av flera bilder m.m. på sajten.

Justitiekanslern har väckt åtal mot den nye ansvarige utgivaren för Midgård – den man som även står åtalad i egenskap av styrelseledamot i Ringhorne AB – för inte mindre än fjorton fall av hets mot folkgrupp. Bland annat har nazistiska symboler publicerats på ett sätt som glorifierat nazismen – bl.a. en maskerad beväpnad person med en hakkorsfana i bakgrunden. Justitiekanslern har i stämningsansökan angett att innehållet i publiceringarna ”uttrycker missaktning för bl.a. judar och romer”.

 

Kommentarer inaktiverade för Tre nya hetsåtal

Filed under Brott, Föreningen, hets mot folkgrupp, Justitiekanslern, Mörkermän, Midgård, Näthat, Svensk nazism

Realistens och Svenskarnas partis bristande kunskap

För en tid sedan uppmärksammade Realisten att deras ansvarige utgivare, Sebastian Karlsson, dömts till villkorlig dom och 100 dagsböter á 50 kronor för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp. Bakom anmälan stod Juridikfronten. Kort därefter publicerade även Svenskarnas parti (SvP) en video med uppmaning om att stödja Karlsson. I videon framträder Stefan Jacobsson,  ordförande för Svenskarnas parti (SvP), och Björn Björkqvist, chefredaktör för Realisten. Med anledning av det vill vi i Juridikfronten bemöta en rad påståenden som Realisten framför i sin artikel och det SvP påstår i sin video.

Stefan Jacobsson påstår t.ex. i Realistens video felaktigt att Karlsson skulle gjort sig skyldig till tankebrott. Men Karlsson har gjort sig skyldig till ett yttrandefrihetsbrott. Som medborgare får man tänka vad man vill utan att det blir aktuellt någon form av repressalie från det allmänna. Tidigare fanns den s.k. tankeförbudsparagrafen i Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, men den är numera avskaffad. Det är nog det närmast vi skulle komma till ett tankeförbud.

Väljer man dock att kanalisera tankar och funderingar i form av uttalanden (i så väl tal som skrift) så kan det föranledda att det allmänna väcker åtal. Det inkluderar en rad straffbestämmelser så som högförräderi, krigsanstiftan, spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, vårdslöshet med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi eller landssvek, landsskadlig vårdslöshet, ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, uppvigling, brott mot medborgerlig frihet, olaga våldsskildring, förtal, förolämpning, olaga hot, hot mot tjänsteman, övergrepp i rättssak, spridning av barnpornografi – och hets mot folkgrupp. Merparten av de här straffbestämmelserna som ”inskränker” yttrandefriheten ställer sig Svenskarnas parti och Björkqvist säkerligen bakom. Innebär det då att Björkqvist avskyr den fria debatten och yttrandefriheten?

Visserligen har det sedan 2005 ägt rum en närmast fördubbling av antalet ärenden som föranlett JK att väcka åtal. Men ser man till antalet är uppgången blygsam, från fyra till nio åtal per år (JK 2005 och 2013, se dnr. 1524-06-12 och dnr. 1624-14-12). Med tanke på att det årligen publiceras hundratusentals artiklar och (förhandsmodererade) kommentarer i så väl trycka publikationer som på grundlagsskyddade webbplatser så kan knappast nio åtal på ett år betraktas som något särskilt stort hot mot möjligheten ge uttryck för sin åsikt via grundlagsskyddad skrift eller webbplats. Stora delar av Realistens publicistiska verksamhet kan dessutom fortgå utan att det någonsin skulle utgöra ett lagbrott. Kritik mot det nuvarande styrelseskicket, den förda regeringspolitiken och mot det mångkulturella samhället kan äga rum utan att brottsbalkens straffbestämmer om hets mot folkgrupp blir aktuell. Det går att ventilera åsikter i en rad politiska frågor med koppling till ekonomi, sysselsättning, kultur, försvarspolitik etc. utan att det är frågan om hets mot folkgrupp.

Björn Björkqvist, som nyligen fann nödvändigt att i en bokrecension påpeka att en persons "mormor var judinna".

Björn Björkqvist, chefredaktör för Realisten.

För övrigt är det intressant att Björkqvist i videon benämner Karlsson som medarbetare. Men Sebastian Karlsson har uppgivit i tingsrätten att han ”inte inblandad i den dagliga verksamheten med hemsidan och han har inte lämnat några instruktioner om verksamheten. Han tillfrågas inte om vad som ska publiceras på Realisten.se och har inte haft synpunkter på det.” (Stockholms tingsrättens dom 2014-06-30 B 5650-13, s, 8) Det förefaller mer som att Karlsson agerat ansvarig utgivare för att Björkqvist ska undslippa straffansvar. Sannerligen en vän.

När det kommer till Juridikfrontens verksamhet och Realistens påstående om att vi skulle ha som affärsidé att att ”okynnesanmäla nationalister” ska det påpekas att Juridikfrontens verksamhet bedrivs inom ramen för en ideell förening. Våra medlemmar erhåller därför inte några ekonomiska fördelar med anledning av att vi inkommer med anmälningar. När det kommer till ”okynnesanmälningar” ska påpekas att en stor mängd av de anmälningar som vi inkommit med till så väl polismyndigheterna som Justitiekanslern har inneburit att förundersökning inletts, åtal väckts och företrädare för den s.k. nationella rörelsen blivit dömda. Således är det inte frågan om att vi i Juridikfronten sysselsätter oss med okynnesanmälningar. Istället har vi valt att offentligt kritiserat andra för att syssla med det.

Kommentarer inaktiverade för Realistens och Svenskarnas partis bristande kunskap

Filed under Björn Björkqvist, Brott, Föreningen, hets mot folkgrupp, Justitiekanslern, Realisten, Sebastian Karlsson, Svenskarnas parti

Kommentarer till Thomas Mattssons kritik

Idag har Expressens Thomas Mattsson bemött Juridikfrontens Robin Enander i blogginlägget ”Lexbase, lagen och debatten”. Enanders tidigare debattinlägg kan läsas här. Juridikfronten vill här kommentera Mattssons kritik mot vad han menar utgör ”klassiska tankemissar” i Enanders resonemang. Vi vill varna läsarna för att inlägget kan framstå som alltför juridiskt-tekniskt.

Det första påstådda tankefelet består enligt Mattsson i att Enander omnämner Lexbase som en ”näringsverksamhet grundad på brott”, trots att ”Lexbase-männeninte är dömda för något” och deras agerande ”inte nödvändigtvis” är kriminellt. Först och främst vet såväl vi som Mattsson att någonting kan vara sant utan att vara fastslaget i en lagakraftvunnen dom, även om det rör brott. Juridikfronten gör juridiska bedömningar hela tiden, och måste kunna hävda och försvara sin inställning att ett visst agerande utgör t.ex. hets mot folkgrupp eller förtal, även om ingen ännu har lagförts för agerandet. Att Lexbases ansvarige utgivare (ännu) inte är dömd för förtalsbrott, hindrar således inte Enander att göra bedömningen att publiceringar på Lexbase är olagliga, och bör inte heller hindra detta. Det finns åtskilliga goda skäl att anföra för att Lexbase innehåller olagliga publiceringar; se denna artikel. I vilket fall som helst är Lexbases verksamhet en ”näringsverksamhet grundad på [åtalade] brott” 🙂

Det andra påstådda tankefelet är enligt Mattsson att Enander menat att det är mer påkallat från statsmaktens sida att åtala Lexbases ansvarige utgivare, eftersom det finns ”ett starkt stöd bland många medborgare” för åtal. Mattsson genmäler att JK ”naturligtvis inte [ska] åtala någon bara för att finns en stark opinion som önskar så” och att ”staten inte ska initiera rättsprocesser bara för att det finns ’ett starkt stöd bland många medborgare’”. Enander har emellertid inte påstått att några rättsprocesser ska initieras på grund av opinionen, utan endast att opinionen borde göra åtal för faktiska brott mer påkallade från Justitiekanslerns sida. Som framförts ovan är det föreningens uppfattning att starka skäl talar för att publiceringar på Lexbase är brottsliga som förtal. Som lagen är uppbyggd krävs det att allmänt åtal för förtal är ”påkallat från allmän synpunkt” (5 kap. 5 § brottsbalken). I lagmotiven anges att allmänt ”åtal bör ofta kunna anses påkallat från allmän synpunkt när det finns ett klart samhällsintresse i att brottet beivras. Ett sådant samhällsintresse kan föreligga om en brottstyp tar sig särskilt grova uttryck eller får en stor utbredning i samhället. Det kan t.ex. röra sig om ärekränkningsbrott som begås via internet eller på andra sätt som får en stor spridning bland allmänheten” (prop. 2013/14:47 s. 38). En uppgift om en levande person utgör i princip förtal om ”uppgiften är nedsättande enligt en allmänt rådande eller i samhället i dess helhet förhärskande uppfattning” (NJA 2003 s. 567). Även för att kunna bedöma om en publicering varit försvarlig behöver domstolen beakta vad som anses gångbart i samhället (se viss rättspraxis om intressekollisioner i SOU 1972:88, s 31 ff). Juridikfronten är därför av uppfattningen att det har stark relevans såväl för brottsfrågan som för åtalsfrågan, att det finns många människor som anser att den publicering Lexbase ägnar sig åt inte är okej. Juridiken kan inte tillämpas oberoende av samhällelig kontext – särskilt inte i förtalsmål – utan de värderingar som råder idag måste avgöra bestämmelsernas tillämpning (jfr RH 2002:40). Exempel på hur nya värderingar har påverkat rättstillämpningen är att spridande av s.k. hämndporr numera anses vara skäl för allmänt åtal, medan ”påståenden om att någon är otrogen, sprider lögner eller är promiskuös” enligt Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum i Stockholm ”knappast med automatik” ens kan anses brottsliga som förtal (se RättsPM 2014:2, s 19, 25, et passim).

Mattsson anser att det utgör ett tredje tankefel att Enander skriver att det måste ”stå varje myndighet fritt att lämna ut handlingar på det sätt som de anser mest ändamålsenligt och förenligt med myndighetens syn på integritet”. Mattsson framför att en domstol ska ”ju förhålla sig till gällande lag, inte agera självsvådligt [sic] ’i brist på tvingande lag’ bara för att domstolens företrädare tycker det ena eller det andra om nuvarande lagstiftning”. Juridikfronten håller med om att domstolar bara ska tillämpa gällande lag, oavsett vad de tycker om lagen, och Enander påstod ingenting annat. Idag lämnar lagen (främst aktuell grundlag, tryckfrihetsförordningen) stort spelrum åt myndigheterna att ”självsvåldigt” besluta rörande elektroniskt utlämnande. Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat att ”en myndighet inte skyldig att i större utsträckning än vad som följer av lag lämna ut en upptagning för automatiserad behandling i annan form än utskrift” (RÅ 2008 not 72; se även kammarrättens i Stockholm beslut 2011-07-14 i mål nr. 1755-11). Den senaste statliga utredningen på området, ”Allmänna handlingar i elektronisk form – offentlighet och integritet” (SOU 2010:4) konstaterade att ”det befintliga regelverket till skydd för den personliga integriteten i samband med utlämnande av allmänna handlingar inte säkerställer en godtagbar skyddsnivå i fråga om intrång i enskildas personliga integritet vid införandet av en generell skyldighet i lag att lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form”. Kommittén föreslog att det skulle införas en regel om att handlingar ska utlämnas elektroniskt ”om det inte är olämpligt”, och angav att lämplighetsbedömningen ”ska framförallt ta sikte på integritetsskyddsaspekter” (s. 15). ”Är det t.ex. fråga om massuttag kan det finnas skäl att närmare överväga lämpligheten av ett utlämnande i elektronisk form” skrev kommittén (s. 312). Det hade sedan tidigare konstaterats att ”elektroniska utlämnanden underlättar att uppgifter lämnas ut från den sfär där skydd för den personliga integriteten tillgodoses genom sökbegränsningar i registerförfattningar” (s. 228). Justitieombudsmannen har konstaterat att myndigheterna i varje enskilt fall får bedöma om handlingar bör skickas med e-post eller inte (se JO:s beslut 2013-08-28, dnr. 4171-2011, s 5 f; jfr JO 1994/95, s 63, om utlämnande via fax). Juridikfrontens ”tankefel” är följaktligen helt i enlighet med gällande rätt.

Som sista ”[t]ankefel på tankefel” tar Mattsson upp Enanders sarkastiska förslag om att ”tingsrätterna kunde ha anställt någon att sitta och skriva av domarna för hand, och lämna ut dem i avskrift, så skulle det åtminstone bromsa upp det massförtal som företas av Lexbase”. Mattsson påstår att Enander uppmanar ”till att en myndighet inte ska efterleva den grundlagsstadgade offentlighetsprincipen” och noterar återigen att vi ännu inte vet om ”det som Lexbase gör är ’massförtal’”. Juridikfronten vidhåller att föreningen måste kunna benämna ett förfarande på det sätt som ter sig mest juridiskt rimligt – t.ex. förtal eller hets mot folkgrupp – även utan lagakraftvunnen dom i Högsta domstolen. Dessutom har Enander inte ”uppmanat” myndigheterna att underlåta att efterleva offentlighetsprincipen. Enanders ord anspelar på det faktum att envar har rätt att ”få avskrift eller kopia av [den allmänna] handlingen” (2 kap. 13 § tryckfrihetsförordningen), men inte har rätt att välja om handlingen ska lämnas ut i avskrift eller kopia; se Justitiekanslerns beslut 2004-09-28, dnr 1451-04-21. ”Tvärtom talar lagtextens ordalydelse med viss styrka för att myndigheten kan välja om den skall lämna ut en avskrift eller en kopia. När handlingen är i pappersform är det uppenbart att detta är den riktiga tolkningen” skriver Justitiekanslern i beslutet. Enander avsåg att det hade bromsat upp Lexbases verksamhet om Lexbaseföreträdarna istället för kopior av domar fått handskrivna avskrifter av domarna (givetvis lika fort som kopior) – avskrifter som de knappast hade publicerat på Internet och som inte hade varit OCR-läsbara. Detta var som sagt inte ett allvarligt menat förslag, utan en cynisk slutkläm.

Slutligen ska påpekas att Juridikfronten inte har förordat några nya lagar, utan förordar att utpekade personer väcker talan mot Lexbases ansvarige utgivare, och kanhända även mot staten. Några sådana mål pågår i dagsläget, och Juridikfronten avbidar utgången med spänning.

Kommentarer inaktiverade för Kommentarer till Thomas Mattssons kritik

Filed under Expressen, Föreningen, Förtal, Lexbase

Viktig förtalsdom mot SD-bloggare fastställs av hovrätten

Innan Juridikfronten formellt bildades, blev en nuvarande medlem utsatt för förtal på en Sverigedemokrats blogg. Det påstods bl.a. att medlemmen ”åker runt och kastar sten, skriker och slåss”. Den SD-man vars namn hade angetts i blogginlägget, förnekade i Umeå tingsrätt att han skrivit det, efter att den utpekade väckt talan mot SD-mannen. Mannen sa att bloggen kunde ha blivit ”hackad” eller att någon kunde ha använt hans dator olovligen, och antydde även att den utpekade hade kopplingar till AFA (Antifascistisk Aktion), som ägnat sig åt ”hacking” tidigare. Han påstod även att hans sambo, som också skriver på bloggen, ansvarar för innehållet eftersom hon ägde domännamnet. I förhör inför rätten var SD-mannen bångstyrig och vred. Förhöret fick avbrytas för att SD-mannen blev upprörd. ”Vid några tillfällen under den muntliga förberedelsen blir [svaranden] upprörd på ett sätt som gör att tingsrätten får ta paus för att ge [svaranden] möjlighet att lugna ned sig”, står det i tingsrättens protokoll.

Umeå tingsrätt konstaterade att det faktum att inlägget undertecknades med svarandens namn (och inte med sambons) talade för att svaranden skrivit inlägget. Svaranden skrev bevisligen på den aktuella bloggen, och läsaren ”får anses kunna ta för gott” att den innehavare som undertecknar med sitt namn också skrivit ett blogginlägg. Tingsrätten fann att de ”svepande antydningarna” om kärandens koppling till AFA ”kan lämnas utan avseende i målet”, och att ”inga konkreta fakta” tyder på att någon utomstående skulle ha ”hackat” bloggen eller tagit sig in i svarandens dator. Av svaromålet och förhöret med svaranden vid tingsrätten framgick vidare att ”innehållet i det aktuella [förtalande] inlägget i vissa delar överensstämmer med [svarandens] personliga uppfattning om [käranden]”. Att SD-mannen förtalat käranden ansågs styrkt och SD-mannen dömdes att betala skadestånd till den utpekade.

SD-mannen överklagade, men fick inte prövningstillstånd. Då överklagade han igen, och Högsta domstolen gav honom prövningstillstånd i hovrätten. Hovrätten för Övre Norrland har nu, nära fyra år efter tingsrättsdomen, fastställt tingsrättens dom. Hovrätten anger att den ”delar till fullo de bedömningar tingsrätten gjort”.

Fallet är viktigt, i det att domstolarna har bedömt vad som krävts för att någon i tvistemål ska anses ha begått förtal genom en blogg. När allt talar för att en viss person har skrivit ett inlägg, kan personen uppenbarligen inte skylla på att någon annan teoretiskt sett kan ha skrivit inlägget. Detta är en förnuftig slutsats som bör vara vägledande för fortsatt rättspraxis.

Kommentarer inaktiverade för Viktig förtalsdom mot SD-bloggare fastställs av hovrätten

Filed under Brott, Föreningen, Förtal, Lögner, Mörkermän, Näthat, Nögern, Sverigedemokraterna

Juridikfronten skriver en replik till Inte rasist, men

Några företrädare för sajten ”Inte rasist, men…” (IRM) skrev igår ett svar på Juridikfrontens verkställande utskotts debattartikel i Nyheter24, där utskottet bl.a. ifrågasatte IRM:s uppmaning till sina läsare, att gå till närmaste polisstation och anmäla en islamfientlig text på den anonyma bloggen Avpixlat. Idag förtydligar Juridikfronten sin position, och klargör att föreningen utgår ifrån gällande rätt, och inte på något sätt försvarar Avpixlat (en sajt föreningen skrivit om tidigare; se Avpixlats elektroniska anslagstavla – ny skrift från Juridikfronten och Avpixlat, BBS-lagen och mörkermännens bristande ansvarskänsla). Att tycka att viss föregiven religionskritik bäst bemöts i en fri och öppen debatt, är knappast jämförligt med att legitimera hatiska uttalanden.

Efter de ändringar som Avpixlat enligt IRM nu genomfört i den ifrågasatta texten, står det för övrigt fullständigt klart att texten inte utgör hets mot folkgrupp enligt gällande rätt.

Tillägg (2013-03-20, kl. 07:08): Efter att en IRM-företrädare påstått att vi hade fel om Michael Hess uttalanden (som på ett utmärkt sätt bemöttes i en fri och öppen debatt), kan följande sägas. Den tionde januari skrev föreningen på Facebook: ”Om sådant som kan bemötas i den fria debatten anmäls och åtalas för hets mot folkgrupp, riskerar lagstiftningen att framstå som obefogad och repressiv, och den som vill avskaffa lagstiftningen får stöd för sin sak. Även provocerande och stötande uttalanden är ofta lagliga. Den som vill behålla lagstiftningen mot hets mot folkgrupp bör följaktligen inte stödja okynnesanmälningar.” Detta är alltjämt föreningens mening. Att enskilda åklagare (som har hetsåtalat för bl.a. maskeradkostymer, ”fyllesånger” och smädesord till enskilda personer), och även underrätter, inte följer den restriktiva praxis som Högsta domstolen har skapat, betyder inte mycket mer än att den som vill få lagstiftningen att framstå som godtycklig tyvärr får vatten på sin kvarn.

Kommentarer inaktiverade för Juridikfronten skriver en replik till Inte rasist, men

Filed under Avpixlat, Föreningen, Främlingsfientlighet, Näthat, Nögern

Juridikfronten vinner viktigt mediemål i Högsta domstolen

Juridikfronten har idag vunnit ett viktigt mål i Högsta domstolen, om omodererade läsarkommentarers påverkan på en webbplats grundlagsskydd. Läs mer på Högsta domstolens webbplats.

Kommentarer inaktiverade för Juridikfronten vinner viktigt mediemål i Högsta domstolen

Filed under Föreningen

Nytt åtal mot Realisten

Föreningen Juridikfrontens anmälningar mot Svenskarnas partis webbtidning Realisten, har lett till ännu ett åtal för hets mot folkgrupp mot den ansvarige utgivaren (i slutet av februari). Denna gång rör det sig om redaktionellt material och inte om läsarkommentarer. Materialet har i något fall publicerats först på Realisten, men kommer i andra fall ursprungligen från naziblaskorna Info14 och Den svenske nationalsocialisten, som Realisten anser värda att arkivera för eftervärlden ”då de är värdefulla som faktabas och modernt tidsdokument”. Justitiekanslerns åtal omfattar bland annat artiklar som är fientliga mot homosexuella.

Läs mer på P4 Kalmars webbplats och i vårt tidigare inlägg.

Kommentarer inaktiverade för Nytt åtal mot Realisten

Filed under Föreningen, Främlingsfientlighet, hets mot folkgrupp, Homofobi, Info14, Justitiekanslern, Mörkermän, Näthat, Realisten, Svensk nazism, Svenskarnas parti