Tag Archives: nazism

Åtal mot det nazistiska skivbolaget Sniper Records efter Juridikfrontens granskning

Den 22:a juli inkom Justitiekanslern (JK) med en stämningsansökan till Gävle Tingsrätt i vilken straffansvar för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp yrkas mot den ansvarige utgivaren, Henrik Fjäll, för det nazistiska skivbolaget Sniper Records hemsida. Eftersom webbplats har ansvarig utgivare (som är straffrättsligt ansvarig för det material som publiceras på webbplats) omfattas den av databasregeln i yttrandefrihetsgrundlagen och följaktligen ett särskilt skydd som bland annat medför speciella åtalsregler och vidare gränser för vad som är straffbart och inte. Justitekanslern är härvidlag ensamt behörig åklagare.

Åtalet omfattar låttexter och skivomslag som spridits på hemsidan under januari månad, fram till den 29 januari 2014. Texterna innehåller bland annat grovt antisemitiska uttalanden, bitvis rena hot om att skjuta judiska barn. Även mörkhyade är föremål för uttryckliga hot om våld och förföljelse, i de låttexter som Sniper Records publicerat.

Kommentarer inaktiverade för Åtal mot det nazistiska skivbolaget Sniper Records efter Juridikfrontens granskning

Filed under antisemitism, hets mot folkgrupp, Sniper Records, Svensk nazism

Åtal väckt mot Pär Sjögren, ”nästeschef” i Svenska Motståndsrörelsen (SMR)

Den 3 april väckte allmän åklagare åtal vid Falu tingsrätt mot Pär Sjögren, så kallad ”nästeschef” för den nationalsocialistiska organisationen Svenska Motståndsrörelsen (SMR), för brottet hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § brottsbalken). Åtalet följer på den anmälan som upprättats av Juridikfrontens funktionärer och inkom till polismyndigheten i Dalarna den 9 december förra året.

I höstas genomförde Juridikfronten en granskning av så kallade sociala mediekanaler, primärt på sidan Twitter, tillhörande företrädare för och eljest framträdande medlemmar av SMR. I Sjögrens twitterflöde påträffades ett, enligt vår bedömning, brottsligt, antisemitiskt uttalande: ”Död åt Sion. Leve Gyllene gryning!”(jfr Svea hovrätts dom 2004-03-22 i mål nr. B-3884-03 med bilaga A). Därutöver omfattar vår anmälan en antisemitisk nidbild som Sjögren publicerat på Twitter, vilken ingår i åtalet.

Till sitt försvar anför Sjögren att bilden ”inte ser ut som en jude” och att han upplåtit sitt twitterkonto för andra som kan tänkas ha publicerat de antisemitiska dödsuppmaningarna.

Efter att ha följt twitterkontot under en tid är det ställt bortom rimligt tvivel för Juridikfronten att det administreras av Pär Sjögren. Att han i polisförhör använder sig av kryptiska motfrågor, spelar dum och skyller ifrån sig på andra tänkbara gärningsmän ter sig i det närmaste infantilt.

Kommentarer inaktiverade för Åtal väckt mot Pär Sjögren, ”nästeschef” i Svenska Motståndsrörelsen (SMR)

Filed under hets mot folkgrupp, Svensk nazism, Svenska motståndsrörelsen

Utgivarens ansvar och åtalspreskription vid yttrandefrihetsbrott på nätet

Inlägget är författat av Robin Enander, jur. stud. och kassör för Juridikfronten.

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) ger ett särskilt stort skydd till vissa medier såsom tidningar men även i viss mån webbplatser. Databaser med journalistiskt innehåll är ett exempel. Detta skydd förutsätter dock en ansvarig utgivare och i många fall utgivningsbevis. Den person som följaktligen ensamt ansvarar för innehållet i databasen är också den som kan ställas till svars för yttrandefrihetsbrott; hets mot folkgrupp, förtal, uppvigling med mera.

Via internet kan brottsliga uttalanden nå avsevärt fler och erhålla en mer långvarig exponering än om materialet i fråga hade publicerats i, låt säga en bok eller tidning. Detta ställer regleringen av yttrandefrihetsbrott inför nya utmaningar. I fråga om YGL-skyddade webbplatser blir utgivaransvaret ett centralt spörsmål. Vem svarar för publicerat material om den ansvarige utgivaren byts ut? Är det den som fattade beslutet om publicering eller den som för närvarande innehar utgivaransvaret?

I fredags (2013-11-07) meddelande Högsta domstolen (HD) beslut i mål Ö 3507-12 rörande just detta. HD slog fast att en ansvarig utgivare även står till svars för sådant som publicerats före dennes tillträde, givet att det fortsatt finns tillgängliga för allmänheten. Denna slutsats grundar sig på en tolkning av bestämmelsen i 4:3 YGL, att den ansvarige utgivaren för en webbplats ensam har befogenhet att förutom över nytt innehåll bestämma över sådant som tillförts under dennes företrädare. Det finns givetvis problem med denna ordning. Men alternativet vore att belasta en tidigare ansvarig utgivare som inte längre har rätt att påverka materialet och hur länge det kvarstår i databasen.

HD:s beslut är i sig inte särskilt kontroversiellt. Det är däremot värt att lägga ett öga på det tillägg som tillfogats beslutet av justitierådet Göran Lambertz. Han anför att den nuvarande ordningen är ”mindre lämplig, bl.a. därför att ensamansvaret urholkas till ett formellt ansvar”, vilket inte är fel i sak. Den ansvarige utgivaren ”ärver” material som hen inte publicerat och ansvaret utövas i dessa fall genom rätten radera befintligt, misshagligt material till skillnad från att ta ställning inför en publicering. Mot bakgrund av denna ståndpunkt föreslår Lambertz en grundlagsändring till förmån för en preskriptionstid om sex månader liknande preskriptionsfristen för tidningar.

Förutom det uppenbart märkliga i denna förtäckta lobbying, som inte tillför lagtolkningen ett dyft, så är Lambertz förslag problematiskt. Det skulle medföra att brottsligt material, inte minst sådant som utgör grova fall av hets mot folkgrupp, förtal och dylikt, skulle kunna distribueras straffritt på internet efter att en kortare tid förflutit. Sex månader torde sällan vara tillräckligt för att JK ska hinna väcka åtal i fråga om yttrandefrihetsbrott. Det tog till exempel JK mer än ett år från beslut om förundersökning till åtal i ett antal fall av hets mot folkgrupp på en välkänd högerextrem webbplats (se JK:s beslut d. 2009-10-27 i ärendena 7165-07-30, 3828-08-31, 2860-09-31). Ett konkret exempel på följdverkningarna av en preskriptionstid på sex månader är att grova antisemitiska låtar, om att judar ska mördas, upplagda på en viss YGL-skyddad nazistisk webbutik skulle kunna spridas fritt utan rättslig prövning eftersom själva tillgängliggörandet började för mer än sex månader sedan.

Det är viktigt att dra sig till minnes de historiska oförätter som grundat sig i spridandet av hat- och våldsuppmaningar mot olika folkgrupper och behovet att av det skälet i viss mån inskränka möjligheterna för våldsbejakande element att sprida uttalanden och uppmaningar som försätter människor i fara på grund av sin härkomst, sexuella läggning eller religiösa hemvist. Lambertz förslag skulle tyvärr medföra en frizon som i hög utsträckning gynnar högerextrema på nätet. Möjligheten att lagföra förtal skulle dessutom efter sex månader begränsas till enskilt åtal.

I Sverige är yttrandefriheten generös och i allt väsentligt oinskränkt. Parallellt med den omfattande yttrandefriheten fordrar en demokratisk samhällsordning att det finns effektiva rättsliga instrument för att hantera yttrandefrihetsbrotten, som utgör ett hot mot det fria samhället och dess medborgare. Dessa djupt klandervärda gärningar blir inte mindre straffvärda enbart för att ett halvår förflutit, snarare tvärtom.

Kommentarer inaktiverade för Utgivarens ansvar och åtalspreskription vid yttrandefrihetsbrott på nätet

by | 13 november, 2013 · 3:12 e m